swedamien

Söndag, natt. En stunds ledighet hägrar, slutar kl 6 och börjar jobba igen på torsdag. Det är en ledig tid jag sett fram mot, imorrn är det lönedag o jag har planerat att handla virke till landet, åka ut dit och vara där SJÄLV ! Bara vara i ett dygn iaf, ett andningshål, det är tungt nu.... Mycket man funderar på, tröttnar på gnat och tjat, får inte höra ett gott/vänligt ord... Måste det vara så här??? Vågar man släppa taget, vågar man stå själv? Vad händer då? Är det ensamhet som kvarstår? Är det värre eller är det kanske bättre? Tål att tänkas på.....